Idén om ett jämlikt utbildningssystem är en del av kampen för demokratin.
En kamp som gör kunskap och bildning till en rättighet. Marknadsexprimentet med våra skolor har lett utvecklingen åt fel håll. Det som påstods hjälpa landsbygden och skulle bestå av eldsjälar och kooperativägda skolor blev istället en mångmiljardaffär för stora företagskoncerner och riskkapitalbolag.
Vi fick ökad segregation och mindre likvärdighet istället för större mångfald. Elever började kallas ”kunder” och en rad politiker som själva drev igenom friskolereformen har sedan 90-talet själva börjat arbeta för friskolelobbyn eller startat egna skolkoncerner.
Det slog mig när jag läste riksdagens protokoll från 1991-1993 hur lite skoldebatten förändrats. Högern gjorde allt för att hjälpa kapitalet att slå klorna i svensk skola, precis som de gör idag. Socialdemokratin sa en sak men gjorde en annan i praktiken, precis som idag. Där stod Vänsterpartiet som enda parti och sa det vi alla vet: privatiseringarna leder till mindre likvärdighet och mer segregering.
Marknadslogiken får negativa konsekvenser för skolan. Vi kan inte låta finansieringen till friskolor vara lika hög som för offentliga skolor.
Efter tre decennier av världens mest extrema skolprivatiseringar, då till och med Chile avskaffat sin motsvarighet till marknadsskolan, införd av diktatorn Pinochet, är Sverige världens enda land som tillåter offentligt finansierade skolföretag att göra obegränsade vinster. Det är dags att vi sätter stopp för vansinnet.
Det är nog med glädjebetyg, det är nog med banker från Luxemburg som äger svenska skolor, det är nog med en marknadslogik som segregerar barn utifrån klass.
Medan en rad moderater och socialdemokrater själva tillhör friskolelobbyn så har vi forskare, lärare, rektorer och inte minst en stor majoritet av befolkningen bakom oss i att marknadsexperimentet inte hör hemma i skolan och måste avskaffas snarast. Nu ser vi till att det blir verklighet!
Intervju med Tina Kratz, konstpedagog/bildlärare och vice ordförande i Skarpnäcks stadsdelsnämnd*.
Ungdomar som skjuter och säljer droger skapar stor oro. Tina Kratz berättar om vad som behöver göras i Hammarby-Skarpnäck för att förhindra att nya ungdomar dras in i kriminalitet.
Tina Kratz
–Alla partier säger att det förebyggande arbetet är viktigt, men det hjälper ju inte att bara prata. Det handlar till sist om pengar, säger hon.
Så vad krävs?
– Vi måste jobba på flera olika plan. Det polisiära och juridiska är statens uppgift. Det viktigaste kommunen och stadsdelen kan göra är att förhindra att fler kommer in i kriminalitet – och att det finns vägar ut. Och det är precis det som polisen efterfrågar, säger Tina Kratz. De kan inte lösa problemet om inte resten av samhället ställer upp. Bara stränga straff hjälper inte heller.
– Skolan är det viktigaste för att förhindra kriminalitet, men tyvärr har skolan försämrats på grund av allt mindre resurser. Införandet av marknadsskolan har skapat ett system som överkompenserar de privata skolorna, samtidigt som det skapat en sortering av elever. Tidigare hade vi en skola som var likvärdig och där alla elever hade en chans oavsett bakgrund. Så är det inte längre.
– De jobbar stenhårt på skolorna, men klasserna är för stora, det är svårt att hinna med alla. För elever med särskilda behov eller svårigheter blir det allt tuffare.
–De styrande partierna i Stockholm räknar inte ens upp kostnader för löneökningar och annat och det betyder i praktiken att skolan måste skära ner. Och det som skärs ner är just den extrapersonal som är så viktig för att varje unge ska klara sig ända fram och för att lärarna ska mäkta med och göra sitt jobb.
–Samma sak gäller fritidshemmen. De är viktiga för elevernas trygghet och fritidspedagogerna kan stötta barnen på helt andra sätt än lärarna, säger Tina Kratz.
–Därför är det sorgligt att majoriteten* höjt avgiften kraftigt på fritidshemmen för mellanstadiebarnen, från 950 per månad till 1200 kr. Detta kommer självfallet att drabba de med låg inkomst. Och då har de barnen kanske ingen tillsyn alls, säger Tina.
Det är också fler barn per anställd på fritidshemmen idag samtidigt som verksamheten utarmats, enligt Tina. Detta har lett till en tuffare arbetssituation och att allt färre fritidsledare stannar eller är utbildade.
Det är ständigt dessa kortsiktiga projekt som majoriteten** kommer med. Istället för att satsa på en stabil och långsiktig verksamhet.
Fånga upp barn tidigt
– Socialtjänsten är också viktig för att fånga upp barn och familjer som har det problematiskt. I deras jobb ingår också att ha goda kontakter med alla andra som rör sig kring barnen.
– Men idag är många socialarbetare slutkörda och de är alldeles för få, säger Tina.
– Vi tycker också att det är viktigt att det finns fast anställd personal på parklekar och fritidsgårdar. Personal som kan utveckla arbetet och som lär känna barnen och ungdomarna. En trygg vuxen att gå till när livet blir knepigt. Att det är viktigt visar exempelvis rapporter från Brottsförebyggande rådet, säger hon.
– Idag har man istället avskaffat den fasta bemanningen på stadsdelens parklekar som var viktiga platser, kanske särskilt för mellanstadiebarnen, säger hon. Nu haltar de fram med frivilliga krafter.
– Fältassistenter är utbildade socionomer som jobbar ute bland ungdomar, men som också har kontakt med socialtjänst, polis och skola. I nuläget finns inte en enda i Hammarby-Skarpnäck.
– Staden har anställt två fritidslotsar som bara har jobb till jul, berättar Tina. Det är ständigt denna kortsiktighet och dessa skenbart billigare projekt som majoriteten kommer med. Istället för att satsa på en stabil och långsiktig verksamhet.
Vad är viktigast att göra?
– Vi borde återskapa en likvärdig, statlig skola där alla skattepengar går till skolan och inte till ägarna. Dessutom måste vi satsa på den öppna förskolan, förskolan, fritidshemmen och fritidsgårdarna. Och stötta familjer som behöver det. Då kan vi fånga upp barn i tid. Då ger man dem en verklig möjlighet att klara sig.
– Alla vinner på det, avslutar Tina Kratz.
* I Skarpnäcks stadsdelsområde ingår stadsdelarna Hammarbyhöjden, Björkhagen, Kärrtorp, Bagarmossen, Skarpnäck, Flaten, Orhem och Skrubba.
** Stockholm styrs idag av en majoritet som består av de borgerliga partierna (C, L,Kd, M) plus Miljöpartiet.
Handlingsplan för ökad trygghet
Vänsterpartiet i Stockholm stad har lagt fram en handlingsplan med 20 krav för att få slut på skjutningar och gängkriminalitet.
Här beskrivs några av förslagen i korthet.
Det viktigaste kravet är att regeringen tillsätter en haverikommission för att få stopp på skjutningar och dödligt våld. Kommissionen ska samla civilsamhälle, myndigheter och rättsväsende och arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet.
Gängkriminaliteten är en nationell kris och i grunden krävs en ekonomisk politik för jämställdhet och en upprustning av välfärden för att verkligen lösa krisen.
På kort sikt måste kriminella lagföras och de illegala vapnen bort genom förstärkningar av tull och polis. Dessutom krävs mer samverkan mellan olika myndigheter.
Men för att det ska få effekt krävs också att det inte sker en nyrekrytering till gängen. Den uppgiften kan inte ligga på polisen. Här måste kommunen träda in med det förebyggande arbetet.
Skolsegregationen måste brytas och en likvärdig skola måste återskapas. Skolan är den bästa vaccinationen mot kriminalitet. Här måste dessutom fler yrkesgrupper komma in för att avlasta lärarna så att de kan fokusera på att undervisa.
Det krävs också stora satsningar på förskola, fritidshem, fritidsgårdar så att barn alltid kan finna trygga vuxna och förebilder i sin vardag.
Vänsterpartiet vill också anställa fler fältassistenter och trygghetsvärdar.
Socialtjänstens barn- och ungdomsvård är idag underfinansierad. Vänsterpartiet vill säkerställa att socialtjänsten har tillräckliga resurser för att klara sitt uppdrag.
Vänsterpartiet vill också stärka samverkan mellan mödravård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst för att tidigt upptäcka familjer som kan behöva extra stöd.
Vänsterpartiet vill se fler närpoliser som kan skapa förtroendefulla relationer med hela lokalsamhället. Vakter är oftast verkningslösa.