• Hem
  • I Skarpnäck odl...
Tidningen

I Skarpnäck odlas det mest i stan, men fler står i kö!

Kolonisterna jobbar för en grön planet
– Det är viktigt att försöka få till ett kretslopp på lotten. Vi jobbar mycket med det i föreningen, berättar Anna Diop, sjuksköterska som bor i Bagarmossen. Hon har haft lotten på Pungpinans Fritidsträdgårdar i sex år. Sedan tre år är sitter hon i koloniföreningens styrelse. Hon är även medlem i Vänsterpartiet ”sedan en massa år” och numera aktiv även där.

”Koloniträdgårdar är biotoper med en artrikedom som är unik i en stadsbygd. Många är levande genbanker med kulturväxter som odlas av generation efter generation – en biologisk mångfald som staden själv inte kan åstadkomma utan omfattande ekonomiska och personella resurser”. Det kan man läsa på Forum för koloniträdgårdars hemsida.

Namn: Sara Stenudd

Arbete: Stadsbyggnadsnämnden, Kommunfullmäktige m.m.

Ålder: 46 år

Bor: Fruängen

Familj: Mannen Peter och 2 hundar

Detta är också vad Sara Stenudd vill uppnå med sin motion om fler odlingslotter i Stockholms stad.

Sara Stenudd är idag bland annat gruppledare för Vänsterpartiet i stadsbyggnadsnämnden men sitter också i kommunalfullmäktige.

”Intresset har växt kraftigt, det har gått i taket, föreningarna får bara mer och mer förfrågningar.”

Saras motion yrkar på att staden tar fram förslag på nya potentiella områden där det går att anlägga koloniträdgårdar, ombesörjer att det finns tillgängliga toaletter samt att staden tar ett samlat grepp över vad som gäller för de olika upplåtelseformerna och ger förslag på förbättringar.

Varför skrev du motionen om fler kolonilotter i Sthlms Stad?

– Det är ju en jätteviktig fråga! Det finns närmare 9 000 odlingslotter i Stockholms Stad, men det är samtidigt cirka 10 000 personer som står i kö. Intresset har växt kraftigt, det har gått i taket, föreningarna får bara mer och mer förfrågningar.

– Det är alltså uppenbart att det finns stort intresse bland stadens invånare för en fritidssysselsättning som är miljövänlig, hälsosam och även stärker vår motståndskraft, säger Sara Stenudd.

Sara Stenudd menar att det trots vissa otillåtna byggnationer, är ordning och reda på koloniområdena. Dessutom odlas det helt fantastiska saker där och de flesta lotter är välskötta och väl omhändertagna, säger Sara med eftertryck.

”Det är bra för stadsdelarna att ha koloniområden, det blir som gröna lungor för staden.”

– Därför tycker jag att Stockholms Stad ska ändra reglerna och tillåta en byggnad på 5–10 kvm så att man kan skydda sig från regn och kunna vara på lotten under en längre tid på dagen. Det borde också vara tillåtet med permanenta växthus så att folk kan förlänga säsongen. I Skarpnäck pågår just nu ett projekt med att tillåta odlingstunnlar som växthus.

– Också detta med toaletterna är ett problem och även där anser jag att staden borde gå in och se till så att det behovet tillgodoses, för det är faktiskt många som har sina lotter som sitt sommarnöje.

– En annan väldigt viktig aspekt till varför odling är viktigt är den socialpsykologiska, menar Sara. Att få möjlighet till att bruka en odlingslott är bra rehabilitering.

Man får tillgång till gemenskap och får jobba med händerna. Hon har fått höra hjärtslitande historier från odlare på Järvafältet med hemska upplevelser i bagaget. De berättade att odlingslotten verkligen är deras allt, att de inte hade överlevt utan sin lott.

– Att lotterna betyder så otroligt mycket för många människor är något vi ska ta fasta på, säger hon. Dessutom är det väldigt roligt att intresset också verkar öka hos unga människor.

Vad betyder kolonilotten för den biologiska mångfalden då?

– Ett koloniområde utgör ju en större yta än mindre enklaver med enbart odlingslådor och på koloniområden odlas det ju inte enbart grönsaker utan det odlas också alltid en viss mängd blommor. Det är bra för den biologiska mångfalden, eftersom blommor drar till sig pollinerare.

– Det är bra för stadsdelarna att ha koloniområden, det blir som gröna lungor för staden, det blir ett kretslopp på ett helt annat sätt än vad enskilda lådor och takodling kan åstadkomma. Man kan inte byta ut koloniområdena mot enbart stadsodling anser jag.

Stadens planteringar

– Det skulle definitivt gå att göra mycket mer än vi gör idag, säger Sara. Både vad gäller anläggandet av nya koloniområden samt stadens egna planteringar av blommor och växter. Man skulle till exempel kunna försöka använda perenner i större utsträckning än vi gör idag, som dessutom är närodlade.

– Kunskapen finns ju kring vilka blommor eller växter som humlor, bin och fjärilar gillar! Så är det något vi borde jobba med är det hur växtligheten är planerad i vår stad. Vi borde snarare ha blomsterängar i vår stadsmiljö, om man ser till den biologiska mångfalden, än stadsodling av grönsaker.

Vad tror du händer med motionen?

– Vänsterpartiets motion kommer med största sannolikhet att bli avslagen, det räknar jag kallt med, säger Sara. Majoriteten tycker nog att det är fräsigare med stadsodlingar och takodlingar.

Sara Stenudd menar att Vänsterpartiet faktiskt varit det enda parti som försvarat koloniområdena vid nybyggnation, där Vänsterpartiet anser att marken måste ersättas med ny om ett koloniområde måste tas bort.

Även initiativ till att anlägga nya koloniområden, har Vänsterpartiet varit ensamt om att driva. Men Sara lovar att komma igen i frågan nästa mandatperiod, då Vänsterpartiet förhoppningsvis sitter med i styret.

Skarpnäcks koloniträdgårdsföreningar

I vårt område som på Stockholms Koloniträdgårdars hemsida benämns ”Skarpnäck” ingår 13 föreningar och vi är därmed den stadsdel i Stockholm som har allra flest koloniområden.

Text: Jessica Kjell Foto: Erik Nordblad

Ur tidningen Vänstern i Hammarby-Skarpnäck

Dela den här sidan:

Kopiera länk